Ett porträtt av regissör Carl Alm

Regissör Carl Alm: Att iscensätta Bellman är att förstå livet

28.02.2024 kl. 15:13
Carl Alm regisserar sommarens premiär som baserar sig på Carl Michael Bellmans musik och poesi. Vi passade på att ställa honom några frågor efter att hela arbetsgruppen sammanstrålat för en första vecka av repetitioner.

Hej Calle! Du regisserar vår kommande produktion – varför just Bellman, hur talar han till oss i vår tid?

– Bellman talar om människor som drömmer och längtar. Om människor som inte får vad dom vill. Om människor som gör sitt bästa, men ofta väljer det som inte är så hälsosamt. Via Bellman kan vi förstå livet.

Vad kan du berätta om föreställningens tematik och stämning i det här skedet?

– Vi kan se fram emot en föreställning fylld med sång, musik, poesi – och roliga upptåg. Precis som en föreställning baserad på Bellman skall vara. 

Första repetitionsveckan är förbi, hur har arbetet på golvet börjat?

– Underbart! Vi har ett verkligt drömteam både på och bakom scenen. Under veckan lärde vi känna varandra, vi sjöng och musicerade och framförallt utforskade vi Bellmans värld tillsammans. 

Ditt senaste regiarbete på Klockriketeatern var Shakespeares Julius Caesar – vilka paralleller finns till den här produktionen?

– Som regissör ser jag mina kolleger som experter. Att hela teamet är delaktigt under processen är en central del av hur jag arbetar. Bellman blandar friskt högt och lågt, sin egen samtid med mytiska figurer. Samma slags humor, samma moderna förhållningssätt till materialet fanns också i vår Julius Caesar. Men det är lite tidigt att säga ännu hur den här uppsättningen kommer att bli. En modigt anarkistisk stämning åtminstone, skulle jag tro. Det är definitivt Bellman för mig.

Vad ser du själv mest fram emot i sommar?

– Att få möta publiken! 

 

Mer info om sommarens föreställning och presentationer av arbetsgruppens medlemmar blir det inom kort. Biljetterna kommer till försäljning den 1 april – och det är inget skämt! Håll utkik efter ett erbjudande i vårt nyhetsbrev.

Klockriketeatern