På vår hemsida står det: "Klockriketeatern undersöker världen omkring oss och främjar humanistiska värderingar genom samarbete och dialog. Klockriketeatern skapar goda möten och förståelse mellan människor och omvärlden. Vi värnar bildning, kompetens och modiga försök."
Hur kan vi stå för det idag? Det pågår krig i vår närhet. Militarismen styr verkligheten. Vår regering styrs av ett populistgäng som inte är FÖR någonting – annat än rasism, splittring och kaos. Hela regeringen påstår att det inte finns alternativ – vilket förstås inte är sant. Det finns alltid alternativ. Politik är val. Just nu hotar många av regeringens val mänskovärdet.
Bildningen är under attack.
Bildningen är under attack – kulturen, konsten, forskningen, allt det som gör oss till människor är under attack.
För kalla fakta hänvisar jag till andra källor – men de nedskärningar, den nedmontering av våra konstinstitutioner, av det kulturbärande arvet som nu pågår är groteska.
Det är en långsamt slakt som regeringen sparkat igång.
Det är dags att säga ifrån. Nu räcker det!
Sannfinnarnas dystra världsbild tar för mycket energi. I stället för att tillsammans bygga framtiden, granska problemen, hitta lösningar fäktas vi mot de sannfinska skuggorna, halmdockorna. Och samlingspartiet, SFP och de kristliga i regeringen måste helt enkelt ta sig i kragen – ta rollen av samvete, det som SFP påstod sig vara för ett år sedan. Vara den vuxna i rummet helt enkelt.
Scenkonsten har sällan direkta förslag på vardagens eller samhällets knutar.
Men nu måste vi säga ifrån.
Med scenkonsten medel skriker vi ut – överge inte den nyanserade meningen om mänskovärdet!
Jag går inte med på att bli avtrubbad, uttröttad av infantilismen som ett regeringsparti i Finland odlar år 2024 utan att bli emotsagda.
Jag avslutar därför med Harry Martinsons dikt Tankar under ett svårt oväder:
När åskan dånat bedövande länge
tar man den lugnare tills den slår ner i huset.
När blixtarna bli så täta att de flyter ihop
övertäcker blixtskenet hela utsikstrutan
och förgyller den som med bladguld.
Med åren förstår du det förfinades lugn,
den moraliska symbolen i källans lugne måne, eller det
efter åratals försök fångade luftskimret på en bambugren.
Kinas sidenmålningar blevo till under filosofers händer
i tider av ständiga krig, skakningar, övergrepp och vedervärde.
Och de blevo till under fred, men under samma aktgivande
på vad som är Tao eller Vägen.
Där ingen lugn tanke uppstår, där uppstår inte heller någon mänsklighet.
Där ingen estet lever utformas inte heller någon nyanserad mening om mänskovärdet.
.jpg)